Warning: include(/storage/content/03/127203/sverigeisrael.se/public_html/tmp/com_akeeba_update/list.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/03/127203/sverigeisrael.se/public_html/index.php on line 11 Warning: include(): Failed opening '/storage/content/03/127203/sverigeisrael.se/public_html/tmp/com_akeeba_update/list.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php53/lib/php:/storage/content/03/127203/pear/php') in /storage/content/03/127203/sverigeisrael.se/public_html/index.php on line 11 Warning: include(/storage/content/03/127203/sverigeisrael.se/public_html/media/mod_languages/css/inc.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/03/127203/sverigeisrael.se/public_html/includes/framework.php on line 7 Warning: include(): Failed opening '/storage/content/03/127203/sverigeisrael.se/public_html/media/mod_languages/css/inc.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php53/lib/php:/storage/content/03/127203/pear/php') in /storage/content/03/127203/sverigeisrael.se/public_html/includes/framework.php on line 7 Samfundet Sverige Israel - Blogg

Samfundet Sverige Israel

Samfundet Sverige Israel

Siewert

Plötsligt har det skapats ett stort tomrum. På den plats på barrikaderna för rätt och sanning, där han i så många år stod bredbent och stadigt med ordets svärd i beredskap, har det nu skapats en lucka. En stor kämpe har fallit. Vem ska ta hans plats? Vem ska fylla tomrummet? Det lär inte gå. Men om tillräckligt många tar upp skärvorna av hans fallna svärd så kanske man hjälpligt kan lyckas.

Read more: Siewert

Ett stort steg närmare krig i Mellanöstern

(En något kortare version har gått ut via Svenska Nyhetsbyrån.)

(Pendang till ovanstående artikel)

Efter Säkerhetsrådets resolution den 23 december, har Vita huset förnekat att man hade någon del i den, samtidigt som diplomater från flera länder i Säkerhetsrådet har bekräftat att Vita huset var i högsta grad delaktiga. Avgående utrikesminister John Kerrys Mellanösterntal den 30 december var en ytterligare bekräftelse på detta. John Kerry talade i över en timme, och cirka 45 minuter av tiden ägnade han åt att passionerat lyfta fram Israels bosättningar som huvudhindret för fred. Palestinska terrordåd ägnade han endast cirka 45 sekunder, och han ville inte ens kalla Hamas för ”terrororganisation”, vilket den officiellt stämplats som i USA, utan ”militant organisation”.

Kerrys tal väckte inte chock i USA – eftersom man efter USA:s agerande vid omröstningen hade väntat sig något i den här vägen – men likväl har det väckt massiv kritik, inte bara från republikaner utan även från många demokrater. Kerrys ordval var förbluffande. Han sa bland annat att om ingen tvåstatslösning kommer till stånd, blir det bara fråga om en stat, som är ”judisk, eller demokratisk, eftersom den inte kan vara både och”. Det är häpnadsväckande, inte minst med tanke på att just den judiska staten Israel är den enda med full demokrati och medborgerliga rättigheter för alla. Det hela görs bara värre eftersom de uttalas av en amerikansk utrikesminister som måste veta hur hans ord kommer att träffa.

Kerry försvarade alltså den nya FN-resolutionen som olagligförklarar judisk närvaro inte bara på Västbanken utan i Gamla Jerusalem, med judendomens heligaste platser.

Fanns det då ingen tyngd i hans betoning på ”bosättningarna” som det stora fredshindret? Nej, knappast. Det har hela tiden varit underförstått att vid en fredsöverenskommelse kommer de avlägsna bosättningarna (egentligen bostadskvarter, för det är vad de är), att överges och endast de som är i direkt anslutning till nuvarande Israel att överföras dit, varvid palestinierna kompenseras med mark på andra platser. Till och med ”ärkehöken”, försvarsminister Avigdor Lieberman, som själv bor i en avlägsen bosättning, har förklarat att han skulle flytta direkt vid en fredsöverenskommelse.

Vad denna resolution nu innebär, är att FN getts rätt att kräva att Israel återvänder tillbaka till de vapenstilleståndslinjer som rådde före sexdagarskriget 1967, alltså ge upp alla ”förhandlingsmarker” man har att erbjuda i utbyte mot fred. Först därefter ska man förhandla om resten. Alla sansade bedömare inser att detta inte minskar krigsrisken utan tvärtom är en direkt inbjudan till krig. Israel skulle då vara 15 kilometer brett på smalaste stället, tunga vapen skulle utan vidare nå alla judiska befolkningscentra, och landet skulle helt enkelt vara omöjligt att försvara.

Det är inte konstigt att resolutionen gläder alla som helst vill se Israel utplånat från kartan, eftersom detta är ett stort steg mot just detta.

Obamas och Kerrys agerande ses allmänt i USA som ett föga statsmannamässigt sätt att ”ge igen” mot Israel i allmänhet och Benyamin Netanyahu i synnerhet, eftersom de inte ställt upp på Obamas mycket förenklade lösningar på den komplicerade konflikten, lösningar som behandlat Israels framtida säkerhetsproblem mycket lättsinnigt.

Upprördheten i USA:s kongress, både över Obamas agerande och över resolutionen, har lett till att det nu på allvar talas om att dra in stödet till FN (22 % av dess totala budget), eller helt enkelt lämna FN, som av många i kongressen ses som en organisation vars förtroende länge har varit förbrukat. Och detta var möjligen droppen.

Det skulle onekligen öppna upp intressanta scenarier, med ett FN som fortsätter att skjuta in sig på Mellanösterns enda demokrati å ena sidan, och kanske en allians mellan Israel och supermakten USA å andra sidan?

Klart är att Israel upprört har förkastat FN-resolutionen och förklarat sig inte vara bundna av den. De kommer heller aldrig att tillåta att några FN-trupper sätts in för att implementera FN-resolutionen. De vet att det vore att begå självmord. Samtidigt kommer Israels fiender i FN (inklusive Sverige?) förr eller senare att kräva att FN sätter kraft bakom orden, för att tvinga Israel till att "rätta och packa sig".

Därmed är manegen krattad för en allvarlig militär konflikt, kanske ett storkrig. Oavsett om detta kan undvikas eller inte, är det helt klart att Obamas och Kerrys eftermäle inte kommer att vara nådigt i USA.

Bengt-Ove Andersson