Alla läsare har säkert inte ägnat så mycket tid åt den brittiske
popikonen Boy George på senare tid. Plötsligt dök han upp i centrum av
en konflikt kopplad till Israel. Sångaren har skrivit en text som
stöder Israels kamp och ifrågasätter motståndet mot landet och de
uppenbara kopplingarna till antisemitism. Två konsekvenser blev att han
lämnade rollen som Herodes i en nyuppsättning av musikalen Jesus Christ
Superstar i London och att Boy George bröt med sin närmaste medarbetare
sedan många år. Han har fått mycket kritik fylld av hat men har inte
backat från sin ståndpunkt. Vi behöver fler artister med moral och
ryggrad.
Krisen i Vänsterpartiet har fortsatt att prägla bevakningen av partiet.
Det är positivt att de uppenbara övertrampen tas på allvar.
Partiledningen har mycket medvetet tolererat antisemitism och hat mot
Israel i sina led. Det gäller många fler medlemmar än de som redan
lämnat sina platser i riksdagen och listorna inför valet. Man vill
vinna röster utan att behöva ta ansvar för budskapet. Samtidigt är det
naturligtvis ett tidens tecken att så många kunnat sprida antisemitism
utan att varken det egna partiet eller andra krafter reagerat på
allvar. Antisemitism har blivit en del av vår vardag – inte alls bara
på Vänsterpartiets medlemsmöten. Om skandalen drabbat ett parti till
höger hade media reagerat mycket starkare. Det är viktigt att vi bidrar
till att alla förstår att det här verkligen är mycket allvarligt och
handlar om mycket mer än partipolitik.
Allsång på Skansen brukade vara ett relativt okontroversiellt
arrangemang. Nyligen förekom dock både hat mot Israel och propaganda
för Palestina i programmet. Många har reagerat mot SVTs passivitet
inför det inträffade. Än en gång är det uppenbart att public service
gör skillnad på vem det är som angrips i programmen. Stöd till Israel
är kontroversiellt – hat mot Mellanösterns enda demokrati avfärdas som
mindre olycksfall i arbetet.
Ännu ett exempel på hur det offentliga Sverige vägrar att ta sitt
uppdrag på allvar är demonstrationerna vid Karolinska sjukhuset. Även
här är det tydligt att protester mot Israel tolereras trots att det
bryter mot reglerna och får judiska patienter att känns rädsla inför
nästa kontakt med vården. SLs underliga anpassning av busslinjerna i
city till demonstrationerna mot Israel ingår i samma mönster.
Centerpartiet skrev nyligen ett värdefullt inlägg om kampen mot
antisemitism i Svenska Dagbladet. Dess värre har partiet inte lyckats
få regionledningen att tydligt agera för att återskapa förtroendet för
verksamhetens neutralitet.
Primärvalen i USA ger blandade resultat. Flera kandidater från den
yttersta vänstern förlorade – andra kommer att bli Demokratiska
kandidater vid valen i november. De av dessa som är officiellt knutna
till Democratic Socialists of America står för en extrem linje bland
annat när det gäller Israel. Partiet är emot Israel som stat, vill
avbryta allt stöd och hyllar länder och rörelser som med krig och
terror försöker krossa den judiska staten. Många tidigare medlemmar i
partiet har lämnat eftersom de inte kan ställa sig bakom solidaritet
med Iran och Hamas.
USAs ambassadör i Israel kritiserade i dagarna extrema bosättares våld
mot palestinier på Västbanken. Detta har bland annat drabbat
palestinier med band till USA. Israels regering vidtar åtgärder mot
bosättare som inte accepterar de lagar som gäller. Staten har under
senare tid varit mycket tydlig med att reglerna gäller alla – oavsett
religiös eller filosofisk övertygelse.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg det omfattande våld som
palestinier riktar mot både bosättare och israelisk militär i området.
Detta våld redovisas ytterst sällan i media i väst. Språkbruket är
dessutom ofta vinklat. Eftersom Västbankens slutgiltiga status måste
redas ut i förhandlingar och inga sådana pågår borde media inte fylla
sina artiklar med hänvisningar till internationell rätt och krav på
evakuering av israelerna i området. Palestinierna kräver att alla judar
ska lämna området. Det är ett krav som borde betraktas som helt
orimligt både med tanke på historien och den växande antisemitismen i
världen. Hur gränserna ska se ut, och vem som får bo var, måste avgöras
i förhandlingar mellan parterna. Hittills har palestinierna alltid
vägrat att delta eller lämnat bordet innan ett avtal kunnat skrivas på.
Förhandlingarna om Libanon fortsätter trots mindre bakslag på
marken. Både Beirut och Jerusalem vill ha fred. Det är viktigt att
omvärlden ger sitt stöd till processen. Det skulle bli ett avgörande
steg på vägen mot fred i hela regionen. Iran skulle förlora sin koloni
i väster och Libanons folk skulle än en gång få chansen att styra sitt
eget land.
Israel har avvisat den senaste versionen av avtalet om Gazas
framtid. Det är olyckligt att det går så långsamt att få fram en
lösning. Samtidigt är det naturligt att Israel inte kan acceptera att
IDF ska dra sig tillbaka innan Hamas verkligen har lämnat ifrån sig
sina vapen. Ingen har glömt 7 oktober och Israel har stridit i snart
tre år för att en sådan katastrof aldrig ska kunna upprepas. På den
punkten finns inget utrymme för kompromisser. Det borde alla förstå.
Tack för ert stöd till oss, er tid och ert engagemang för Israel
