Bästa Israelvän
Det talas mycket om upptrappning av striderna mellan Israel och Hizbullah i Libanon. Många fruktar att den begränsade konflikten ska övergå i ett krig i stor skala, istället för den konstanta men begränsade beskjutning som drabbat norra Israel sedan terrormassakern 7 oktober.
Även diskussionen om krig med den största terroristorganisationen i Libanon präglas av ett i grunden absurt ordval och helt andra regler än i andra konflikter. USAs utrikesminister sa för en tid sedan att Israel inte behövde svara på alla angrepp från Libanon. I vilken annan konflikt kräver man att den angripna parten bara ska svara lagom mycket på väpnade anfall? Gäller det även när amerikanska delstater utsätts för raketanfall? Gäller det även om Ryssland skulle börja bombardera Åland och Gotland?
I programmet God Morgon Världen i P1 söndag 23 juni diskuterades riskerna för upptrappning vid Israel norra gräns. Situationen beskrev genomgående som präglad av ”spänning”. I verkligheten har Hizbullah bedrivt ett begränsat krig sedan oktober förra året. Raketer, missiler och artilleri- och granateld har varje dag regnat ned över Israel. Stora delar av norra Israel har evakuerats – tiotusentals människor har tvingats på flykt. Många israeler har dödats. I inget annat sammanhang skulle denna situation beskrivas som ”spänning”. När det gäller Israel verkar världen inte vilja förstå att det är på riktigt. Hizbullahs missiler är precis lika farliga som vapen i andra krig. Vilket annat land skulle acceptera att evakuera stora områden utan att agera kraftfullt för att tvinga fram fred och säkerhet för sin befolkning?
Vi hoppas alla på fred och försoning men Israel har samma rätt till fred och frihet som andra länder. Hizbullahs terror mot norra Israel måste få ett slut. Libanon kan inte vara en fristad för grupper vars mål är Israels utplåning. Alla länder har ett ansvar för det som sker inom nationens gränser.
Den internationella kampanjen mot Israel fick nyligen problem med uppgifterna om svält i Gaza. En rapport visade i slutet av juni att den totala mängden hjälp som kommit in i Gaza under kriget faktiskt borde räcka för att alla skulle ha tillräckligt att äta. Israel använder alltså inte svält som vapen och har aldrig gjort det. Delar av området har trots detta problem på grund av att terrorgrupper kapar hjälpsändningar och gör det svårt att få fram hjälpen i delar av området. Dessutom skjuter Hamas regelbundet raketer mot de gränspassager där hjälpen förs in. Även här är det terrorismen som är problemet – inte Israels armé.
Ett ytterligare bevis på hur falsk och vinklad rapporteringen från kriget ofta är gäller fritagningen av ett antal av gisslan nyligen. Hamas lyckades nästan göra Israel till boven i dramat genom att ljuga om hur många civila offer som krävdes för att befria de fängslade Israelerna. Antalet påstådda offer växte snabbt och blev till slut uppenbart orimligt högt.
Att några ur gisslan kunde befrias var en stor seger. Fortfarande vet vi inte hur många som finns kvar eller är i livet. Däremot har vi fått ännu fler exempel på kopplingarna mellan UNRWA och Hamas. Familjer med nära band till FN-organisationen visade sig vara fångvaktare.
Göteborgs stads beslut om att bojkotta israeliska varor har tills vidare stoppats av en domstol. Kommuner ska inte driva en egen utrikespolitik. Det är bra men gör inte affären mindre pinsam för vårt land. Stadens ledning, bestående av S, V och MP, har försökt driva en linje som inget parti drivit sedan 1930-talet. Det är och förblir en dålig idé att bojkotta judiska varor, inte minst när den enda judiska staten i världen utsätts för angrepp från terrorrörelser som vill krossa Israel och mörda alla judar. Då står man väldigt tydligt fel sida av historien.
I en rapport från Segerstedtinstitutet kan vi läsa: ”Att bojkotta Israel är särskilt känsligt i Europa givet det faktum att förintelsen föregicks av omfattande bojkotter mot judiska affärsinnehavare……”. Malmö har redan ett internationellt rykte som norra Europas centrum för antisemitism. Göteborg tar nu upp kampen om denna skamliga position.
Kommunstyrelsens ordförande i landets andra stad borde inte stå i Slottsskogen och skryta om sin hets mot Israel inför en grupp muslimer under ledning av islamistiska imamer, som gjort grovt antisemitiska uttalanden. Göteborg och Sverige kan bättre.
Tack för ert stöd till oss, er tid och ert engagemang för Israel
Mats Fält
Redaktör och vice ordförande i Vänskapsförbundet Sverige-Israel
