De är inte autentiska partisvar utan vår bedömning av hur partierna skulle formulera sig utifrån deras nuvarande politik och uttalanden. Det är särskilt viktigt 2026, eftersom partiernas positioner har förskjutits en del efter Gazakriget.
1. Håll relationen levande
”Sverige och Israel ska ha nära och långsiktiga kontakter – också när våra regeringar tycker olika. Dialog och samarbete ska vara förstahandsvalet.”
M Ja. Sverige bör ha en nära relation med Israel som demokratisk partner i Mellanöstern. Dialog ska upprätthållas även när Sverige riktar kritik mot den israeliska regeringen.
KD Starkt ja. Israel är en viktig demokratisk partner och Sverige har under lång tid haft en alltför kylig relation. Nära politiska, ekonomiska och säkerhetspolitiska kontakter bör utvecklas.
SD Starkt ja. Sverige bör fördjupa förbindelserna med Israel. SD vill uttryckligen utveckla samarbetet inom bland annat forskning och försvar och vill dessutom flytta Sveriges ambassad till Jerusalem.
L Ja. Vänskapliga relationer och ett gott samarbete med Israel är en naturlig del av svensk utrikespolitik, samtidigt som Sverige ska kunna kritisera bosättningar och brott mot folkrätten.
C Ja, med tydliga förbehåll. Israel har rätt till säkerhet och Sverige bör ha fungerande relationer, men nära relationer får inte innebära tystnad inför den israeliska regeringens politik i Gaza och på Västbanken.
S Ja till dialog, men inte till normalisering oavsett politik. Sverige ska verka diplomatiskt för fred och tvåstatslösning men samtidigt utöva betydligt större press på Israels regering. S vill i dag frysa EU:s associationsavtal med Israel.
V Delvis/nej till formuleringen. Diplomatiska kontakter behövs, men Sverige bör inte prioritera ”en starkare relation” medan ockupationen och kriget består. V skulle snarare förespråka sanktioner och politisk press.
MP Delvis. Dialog är viktig, men dagens situation kräver enligt MP sanktioner och press på Israel snarare än fördjupade normala relationer. MP vill bland annat pausa EU:s associationsavtal.Bedömning: M/KD/SD/L +++, C ++, S +/−, MP −, V −.
⸻
2. Stå upp för Israels rätt att försvara sig
Dokumentet knyter självförsvaret uttryckligen till folkrätten och till fördömande av terrorism, gisslantagande och angrepp på civila. VSI 8 priorieringar.pdf
Parti Sannolikt svar
M Ja. Israel har, liksom varje stat, rätt att försvara sin befolkning mot terrorangrepp. Självförsvaret måste ske inom internationell humanitär rätt och med skydd för civila.
KD Starkt ja. Israel måste kunna försvara sina medborgare mot Hamas och andra terrororganisationer. Samtidigt har KD skärpt kritiken mot Israels begränsningar av humanitär hjälp och betonar folkrätten. Ebba Busch har kallat kritiken mot Israels regering i den frågan ”stenhård”.
SD Starkt ja. SD fördömer 7 oktober-terrorismen och uttrycker uttryckligen stöd för Israels rätt till självförsvar, samtidigt som partiet kritiserar bosättningsexpansion och våldsamma bosättare.
L Ja. Israel har rätt att försvara sig mot Hamas, men självförsvar är inte obegränsat och måste ske enligt folkrätten.
C Ja, men med stor betoning på proportionalitet. Hamas 7 oktober-angrepp var terrorism och Israel har rätt till säkerhet, men Gazas civila får inte kollektivt bestraffas.
S Ja, principiellt. Hamas är en terrororganisation och 7 oktober fördöms, men S skulle omedelbart tillägga att Israels sätt att föra kriget har inneburit allvarliga brott mot folkrätten och kräver sanktioner och ansvar.
V Mycket reserverat ja. V accepterar staters rätt till självförsvar enligt FN-stadgan men skulle invända kraftigt mot att begreppet används för att legitimera Israels krigföring i Gaza.
MP Ja – exakt om ”inom folkrätten” betonas. MP har uttryckligen sagt att Israel, liksom andra länder, har rätt att försvara sig men att krigets lagar måste följas.Här skulle alltså alla åtta sannolikt kunna säga ja till den exakta VSI-formuleringen, men V, MP och S skulle använda merparten av sitt svar till att kritisera Israels krigföring.
⸻
3. Samma måttstock för Israel
”Sverige ska motverka den ensidiga behandlingen av Israel i EU och FN. Israel ska bedömas efter samma principer som andra länder – varken hårdare eller mildare.” VSI 8 priorieringar.pdf
Parti Sannolikt svar
M Ja i princip. Internationell rätt ska tillämpas konsekvent och Israel ska varken särbehandlas negativt eller undantas från kritik.
KD Starkt ja. KD skulle sannolikt instämma i både likabehandlingsprincipen och kritiken mot den oproportionerliga mängden Israelresolutioner i internationella organ.
SD Starkt ja. SD skulle sannolikt gå ännu längre och hävda att Israel återkommande utsätts för systematisk och politiserad särbehandling i FN.
L Ja. Samma folkrättsliga måttstock ska gälla alla länder. L skulle samtidigt betona att detta också innebär rätt att kritisera Israel för ockupation och bosättningar.
C Ja till samma måttstock – mer tveksamt till premissen om ”ensidig behandling”. C skulle sannolikt säga att Israel och palestinska aktörer båda ska hållas ansvariga enligt samma folkrätt.
S Ja till principen, nej till underförstådd slutsats. S skulle säga att Israel inte ska diskrimineras men att den hårda kritiken i dag följer av konkreta brott mot internationell rätt, inte av en orättvis måttstock.
V Nej till problemformuleringen. V skulle stödja lika folkrättsliga principer men sannolikt avvisa uppfattningen att Israel utsätts för orättvist hård behandling; partiet anser snarare att Israel alltför länge sluppit konsekvenser.
MP Liknande V/S. Ja till universell folkrätt, men MP skulle motsätta sig att aktuell internationell kritik mot Israel beskrivs som ensidig särbehandling.Detta är en bra skiljefråga. Alla kan säga ”samma måttstock”, men frågan om Israel faktiskt särbehandlas negativt delar blocken betydligt tydligare.
⸻
4. Sätt ord på israelrelaterad antisemitism
VSI räknar här upp demonisering, dubbla måttstockar, förnekande av judiskt självbestämmande och kollektiv skuldbeläggning av svenska judar samt anger IHRA som vägledande. VSI 8 priorieringar.pdf
Parti Sannolikt svar
M Ja. Antisemitism måste identifieras även när den uttrycks med Israel som förevändning. Regeringspartiet har betonat att antisemitismen kommer från såväl extremhöger och extremvänster som radikal islamism.
KD Mycket starkt ja. KD skulle sannolikt acceptera hela skrivningen inklusive IHRA och vara bland partierna som tydligast kopplar antisionistiska uttryck till antisemitism när de överskrider legitim Israelkritik.
SD Starkt ja. SD fokuserar särskilt på islamistisk, vänsterextrem och högerextrem antisemitism och vill stärka judars säkerhet.
L Starkt ja. L betonar uttryckligen hur Israelkritik kan övergå i judehat och vill kraftigt stärka arbetet mot antisemitism.
C Ja, men med markering för legitim Israelkritik. C är tydligt emot antisemitism men skulle sannolikt vilja undvika en definition som uppfattas begränsa kritik mot israelisk politik.
S Delvis starkt ja. S erkänner problemet med antisemitism kopplad till Mellanösternkonflikten och vill stärka undervisning och säkerhet, men skulle sannolikt vara försiktigare med att automatiskt definiera ”dubbla måttstockar” eller förnekande av sionism enligt hela VSI-formuleringen.
V Nej till hela definitionen/IHRA-tillämpningen. V skulle självklart fördöma kollektiv skuldbeläggning av judar men insistera på att antisionism, bojkott och mycket långtgående kritik av Israel inte i sig är antisemitism. Material på V:s webbplats har exempelvis lyft Jerusalemdeklarationen som alternativ tolkningsram.
MP Delvis. MP skulle vara helt med på skyddet mot antisemitism och kollektiv skuldbeläggning, men sannolikt reservera sig mot en alltför bred Israelanknuten tillämpning av IHRA för att skydda utrymmet för hård Israelkritik.Tydligaste konfliktlinjen: KD/SD/L/M kontra framför allt V och i viss mån MP/S.
⸻
5. Stoppa pengar till hat och terror
VSI kräver stoppade utbetalningar och återkrav när svenska bidrag går till aktörer som sprider antisemitism, ursäktar terrorism eller uppmanar till hat och våld. VSI 8 priorieringar.pdf
Parti Sannolikt svar
M Starkt ja. Moderaternas biståndspolitik bygger uttryckligen på villkor, resultat, demokrati och mänskliga rättigheter.
KD Starkt ja. Inga svenska skattepengar ska finansiera terrorism, antisemitism eller organisationer som undergräver fred och demokrati.
SD Mycket starkt ja. SD skulle sannolikt vilja gå längst när det gäller att stoppa stöd till organisationer med koppling till islamism, antisemitism eller terrorromantik.
L Starkt ja. L har länge förespråkat hårdare villkor för palestinskt bistånd och att pengar ska gå andra vägar om demokrati-, korruptions- och MR-krav inte uppfylls.
C Ja. Bistånd får inte finansiera terrorism eller antisemitism, men C skulle betona rättssäker kontroll så att humanitärt bistånd inte stoppas kollektivt.
S Ja, men med viktig reservation. Ingen finansiering av terror eller hat, men misstankar mot enskilda personer eller organisationer får inte användas som förevändning för att avveckla humanitärt stöd. S vill tvärtom återuppta stödet till UNRWA.
V Ja till principen, starkt nej till en bred Israelpolitisk tillämpning. V skulle kräva dokumenterade terror- eller hatkopplingar och motsätta sig att palestinska organisationer får stödet indraget enbart för bojkott- eller Israelkritik.
MP Ja till principen, samma reservation som S/V. Pengar ska inte gå till terrorism eller antisemitism, men MP vill samtidigt återuppta humanitärt stöd via UNRWA.Den formuleringen är alltså skickligt gjord: nästan omöjlig att svara nej på. Det intressanta i en enkät är följdfrågan: Vilka kriterier och vilken bevisnivå ska utlösa stopp och återkrav?
⸻
6. Försvara mötesfriheten
Judar, israeler och Israelvänner ska enligt VSI kunna arrangera möten och kulturevenemang utan hot; polis, kommun och universitet ska skydda rätten. VSI 8 priorieringar.pdf
Parti Sannolikt svar
M Ovillkorligt ja. Mötes- och demonstrationsfriheten ska kunna utövas och staten måste skydda utsatta judiska arrangemang.
KD Ovillkorligt ja. Israeliska och judiska arrangemang ska inte kunna tystas genom hot, blockader eller trakasserier.
SD Ovillkorligt ja, sannolikt med särskild kritik mot islamistiska och radikalvänsteraktivister som hotar judiska och israelvänliga arrangemang.
L Ovillkorligt ja. Detta ligger mycket nära Liberalernas aktuella politik om säkerheten för judiska institutioner och offentligt judiskt liv.
C Ja. Mötesfriheten är grundläggande och ska skyddas oberoende av uppfattning i Israel–Palestina-konflikten.
S Ja. S vill uttryckligen ge Polisen uppdrag att stärka säkerheten kring judiska institutioner och utsatta arrangemang.
V Ja. V skulle samtidigt understryka att samma skydd gäller palestinska möten och demonstrationer samt rätten till fredliga motdemonstrationer.
MP Ja. Samma tillägg som V: Israelvänner ska skyddas mot hot, men fredlig protest mot arrangemanget är också en demokratisk rättighet.Här får man sannolikt 8 av 8 ja. Skillnaden kommer i synen på var gränsen går mellan legitim protest och trakasserier/blockering.
⸻
7. Mer kunskap, färre fördomar
VSI efterlyser bättre undervisning om Israels historia, sionism och dagens antisemitism samt bättre verktyg mot propaganda, konspirationsteorier och hat. VSI 8 priorieringar.pdf
Parti Sannolikt svar
M Ja. Skolan behöver bättre kunskap om Förintelsen, antisemitismen och dess moderna uttryck. Israel och sionism bör behandlas sakligt och historiskt.
KD Starkt ja. Sannolikt skulle KD dessutom vilja lyfta judisk historia, sionismens bakgrund och judiskt självbestämmande tydligare än i dag.
SD Starkt ja. SD skulle särskilt vilja synliggöra islamistisk och vänsterradikal antisemitism vid sidan av den traditionella högerextrema antisemitismen.
L Mycket starkt ja. Skola, kunskapsförmedling och antisemitism är kärnfrågor för L; deras valmanifest kräver att antisemitism i skolor bekämpas med kraft.
C Ja, sannolikt med tillägget att undervisningen också ska ge god kunskap om palestinsk historia, ockupationen och konfliktens båda perspektiv.
S Ja. Detta ligger mycket nära S:s aktuella förslag: mer resurser till hågkomstresor, lärarfortbildning och bättre stöd för lärare att hantera Förintelsen och nutida konflikter.
V Ja till mer kunskap, men inte VSI:s ensidiga inramning. V skulle vilja att undervisningen omfattar sionism men också nakban, ockupationen, palestinsk historia och olika synsätt på sionismen.
MP Ja med samma breddning. MP välkomnar satsningar på kunskap om Förintelsen och vill stärka arbetet mot rasism och hatbrott, men skulle kräva ett bredare Israel–Palestina-perspektiv.Också här kan alla åtta säga ja, men orden sionism och vad skolans framställning av den ska innehålla skulle framkalla mycket olika svar.
⸻
8. Bygg fler broar mellan Sverige och Israel
Prioriteringen gäller forskning, innovation, handel, vård, säkerhet, kultur och civilsamhälle samt motstånd mot diskriminerande akademiska och kulturella bojkotter. VSI 8 priorieringar.pdf
Parti Sannolikt svar
M Ja. Handel, innovation, forskning och säkerhetssamarbete ligger väl i linje med M:s syn. Individuella forskare och kulturutövare bör inte drabbas av politiska bojkotter.
KD Mycket starkt ja. KD skulle sannolikt se detta som en av de mest angelägna punkterna och vilja utvidga både ekonomiskt, akademiskt och strategiskt samarbete.
SD Mycket starkt ja. SD har uttryckligen efterlyst mer forsknings- och försvarssamarbete med Israel.
L Ja. Akademisk frihet och internationellt forskningsutbyte bör skyddas och kollektiv bojkott av israeler avvisas. Samarbete kan dock inte göra Israel immunt mot politiska sanktioner.
C Ja till samhälls- och forskningsutbyte, men C skulle sannolikt skilja på bojkott av individer och legitima politiska handelssanktioner mot exempelvis bosättningarna.
S Delvis. S skulle sannolikt stödja människor-till-människor-, forsknings- och civilsamhälleskontakter men motsätta sig ett generellt fördjupat ekonomiskt samarbete just nu. Partiet vill frysa EU:s associationsavtal och stoppa bosättarvaror.
V Nej i denna utformning. V stödjer akademisk frihet men betraktar bojkott som en legitim icke-våldslig politisk metod och skulle motsätta sig ett generellt krav på ökade ekonomiska förbindelser med Israel. V-material har explicit beskrivit bojkott som legitim protest.
MP Delvis/nej. Kontakter mellan människor och civilsamhälle kan stödjas, men MP driver samtidigt handelssanktioner mot Israel och skulle därför motsätta sig en generell linje om utökat handels- och institutionssamarbete i nuläget.
